Jag vet vad ni tänker! Äntligen
kommer en berättelse om roadtripen som Jo och Grant var på!
Vi lämnade Wellington tidigt en måndag
morgon och tog färjan till Picton där vi spenderade natten. Bodde
på ett jättemysigt hostel där man fick gratis chokladpudding och
vi sov som två små barn efter party hela helgen. Dag två var
meningen att vi skulle kika lite på the Queen Charlotte Track, men
oplanerade som vi är så kom vi till campingen och insåg att det
var en sån camping där man inte kan laga mat. Typiskt. Vi begav oss
i stället till Pelorus Bridge, med stopp på vägen i Havelock för
att äta lite smarriga musslor. Väl i Peluros Bridge så åt vi lite
mat, drack lite öl och kastade lite frisbee i regnet. En vecka efter
att vi varitdär så läste vi i tidningen att de hade filmat scener
för the Hobbit där. Klart att vi missade det!
|
Vi i Havelock |
Från Pelorus Bridge bar det av till
Nelson där vi njöt av solsken och värme, och jag fick se till att
ta tag lite i mitt pluggande. Efter Nelson åkte vi till Motueka, där
vi blev upphämtade för en trip till Abel Tasman! Bussen var
försenad, och på ett stopp på vägen så glömdes två tjejer
bort, så chaffören körde som en galning och jag trodde ärligt
talat att vi skulle krocka! Allt gick dock bra, och vi kom upp till
Nya Zeelands minsta nationalpark i ett stycke! Vi vandrade ungefär
1½ mil genom regnskog och på stränder. Jag badade såklart,
eftersom jag älskar att bada! När vi kom fram till vårt mål för
dagen, en jättefin strand, så såg vi massa sjöstjärnor! Vi
försökte ta kort på dem när de kom upp ur vattnet, men det gick
inte så bra, så vi fortsatte bara att gå längs stranden. Fem
minuter senare hittar vi tusentals och det såg ut som en
stjärnhimmel fast med sandig bakgrund. Jättefint! Sen blev vi
upphämtade av en båt som körde oss tillbaka!
|
Jag på Nelsons äldsta gata |
|
Abel Tasman |
|
|
|
Dagen efter begav vi oss till Pohara
och Wainui för att kolla på ett vattenfall! Vägen var ojämn på
grund av tidigare översvämmningar som fått träd och mark att rasa
ned. Trots detta så var det en underbar promenad. I området finns
även en källa som är sagd att vara en av de klaraste i världen,
och man kunde se ändå ned till botten. Det enda stället där det
sägs finnas klarare vatten är på Sydpoolen, under massa is. Vi såg
även massa roliga skyltar med bajs till salu, och vi skrek ut det
varje gång. Reggie (bilen) var på bra humör och spelade massa bra
musik för oss som vi satt och sjöng tillsammans i kör. Mysigt
värre! Natten spenderades i en liten, liten by sovandes i bilen. Vi
var precis brevid stranden och vi tog några öl på den lokala
puben.
|
Jätteklart vatten! | | |
|
|
Jag myser i bilen |
Westport var nästa anhalt. Vi hade
planerat att kika på lite saker på vägen, men eftersom det började
regna så gick den planen åt skogen. I Westport gjorde vi inte
mycket. Satt på puben där jag pluggade och Granita läste
tidningen. Vi begav oss av tidigt nästa dag och besökte först Cape
Foulwind där vi bl a såg sälar. Efter det blev det Punakaiki, the
Pancake Rocks. Det är klippor som ser ut som höhar av pannkakor och
forskare har inget svar på varför de ser ut som de gör. Vi såg
även blowholes och gick en promenad ned till stranden. Natten
spenderade is Greymouth där vi träffade två trevliga svenska
tjejer som åkte med Stray-bussen. Vi satt brevid dem och åt och vi
hade gjort en asgod pastasallad med räkor och de sa till varandra
hur gott det såg ut. Jag svarade såklart på svenska att ja, det
var det också!
|
Grant och Pancake Rocks |
Dagen efter så åkte vi till Hokitika
för jag vill kika på när de karvar Pounami, Nya Zeeländsk jade,
eller greenstone. Vi såg en man som karvade ut en kiwifågel ut en
big sten och såg massa häftiga saker som man gärna skulle vilja ha
hemma, men med priser på några tusen dollar, så blev det ju inte
riktigt så. På vägen till Franz Josef, så stannade vi även till
i Ross, som är en gammal guldgrävar-stad som har ett urgammalt
fängelse och en lite stuga man kunde kika in i för att se hur det
var back in the day. Väl i Franz Josef så betalade vi ockerpris för
att få parkera bilen på en camp-site, men vi sov gott ändå. Vi
gick upp till Franz Josef-glaciären, men det har verkligen blivit
mindre sen sist, eller så är det bara så att man inte kan se den
lika bra längre. Grant gick en vandring på glaciären nästa dag,
medans jag pluggade (och drack öl med de svenska tjejerna). På
kvällen åt vi en smaskig roast dinner och gick sedan och badade i
varma källor. Man kunde välja allt mellan 36 och 39 grader och det
var så himla skönt efter en dag av pluggande.
|
Guldtjuv i Ross |
|
Granita på vandring på Franz Josef-glaciären |
Fox glaciär blev nästa stopp som vår
något mer imponerande. Senast jag var här så hade vi inte
möjlighet att gå upp till Fox pga översvämningar, så det var kul
att göra nu. Vi gick även en tur runt Lake Matheson som är
fantastik då man ser the Southern Alps reflekteras i sjön som på
en spegel. Tyvärr varvädret inte det bästa, men det var nice ändå.
Sista stoppen i området var en utsiktspunkt där man ser glaciären
och the Southern Alps väldigt väl. Till skillnad från senast jag
var där så fanns det nu en minnesskylt för de som omkom i en
flygolycka 2010. Det var ett litet plan med folk som skulle hoppa
fällskärm, men planet kraschade i slutet av the runway. Riktigt
sorgligt.
|
Jättefin utsiktsplats på väg till Haast. |
Natten planerade vi att spendera på en
campingplats som sköts av Department of Conservation (eller
conversation som jag alltid får det till. Vi kom dit, fixade till
sängen, lagade lite mat och gick runt lite. Sen blev vi lite
uttråkade så vi bestämde oss för att åka ut och leta efter öl.
Först körde vi typ 20 minuter tillbaka från den vägen som vi kom
där vi hade sett en restaurang. Den var stängd. Så vi bestämde
oss för att köra 20 minuter åt andra hållet istället. Ingenting.
Nähe, nu då? Äh, vi åker till Haast och köper öl och campar
någonstans i närheten istället! Ja, vad gör man inte för lite
öl!
Vi begav oss av tidigt nästa morgon
eftersom vi inte ville bli tagna av rangern för att inte ha betalat
(vi betalade på den första campingen, och tänkte att det borde väl
räcka?) och åkte till Wanaka. Där blev det Puzzling World och
labyrint, lite öl och pluggande.
På väg mot Queenstown körde vi över
the Cadrona Ranges och stannade till i historiska byn Arrowtown. Vi
köpte massa godis som åt när man var liten. Till exempel sånt där
pulver som man häller i munnen och sen knastrar det som attan. Hihi.
I Queenstown stannade vi ganska länge.
Vi åkte upp med the Gondola för att kika på utsikten, sen blev det
en tur i Lugen, vilket var skitkul.
|
Hjälm på är viktigt när man åker Luge. |
|
Hihi, Kiwi-rumpa i Queenstown! |
Granita hoppade bungyjump och jag
följde med. Man fick åka i en liten vagn ut till plattformen som
sitter uppspänd mellan två berg. Det var jättehögt och man såg
nervositeten i Grants ansikte. Ett tag trodde jag verkligen inte att
han skulle göra det, men duktig som han är så tog han steget och
hoppade. När han kom upp var han alldeles skakig.. inte konstigt
kanske med tanke på att han föll 134 m rakt ned!
|
Nervös i väntan på att hoppa |
|
Hoppet. |
|
På väg upp! |
Efter Queenstown blev det en underbar
tur i Milford Sound i vackert väder och på kvällen såg vi
lysmaskar. Märkliga djur det där!
|
Mys i Milford Sound |
|
|
|
Mirror Lakes mellan Milford Sound och Te Anau |
Dagen efter körde vi till
Invercargill där det inte fanns något att göra... alls! Så vi
köpte pizza och kollade på HIMYM. Vi tog en tur till Bluff dagen
efter det och åkte runt i the Catlins. Var bl.a. på Sydöns
sydligaste punkt, såg gulögda pingviner och massa fint landskap. På
kvällen stannade vi i Kaka Point och tänkte att vi skulle gå ned
till den lokala puben, eftersom sånt är ju alltid roligt. Vi kommer
ned till byn halv 10 och det är lördagskväll.. och allt är
stängt! Så det var det... Sista dagen på denna roadtrip begav vi
oss till Dunedin där vi nu spenderat 5 veckor.
|
Granita filosoferar vid Nea Zeelands sydligaste punkt |
Snart bär det av igen för att se
resten av Sydön och Nordön. Woop, woop!